Rus
Det är som all den cola du druckit under hela ditt liv (vilket är sjukt mycket) sprudlar genom mig.
Som att vara kär på nytt.
Jag är så jävla kär i dig R.
Jag lever
Hej på er fina.
Jag lever. Ville bara säga det.
Operationen gick superbra och jag ska bara ha gips i två veckor till. WIIIE.
Sen ska jag ha massa rehab med en skena osv, men ja... man får vara glad åt det lilla.
Idag är jag lagom glad och förbannad då jag fortfarande inte fått min kuslitteratur, och har lagom mycket ångest över jul. (Suprise suprise)
Nu ska jag klä mig, och fixa lite betalningar för att sedan äta lite lunch med Rick.
Hörs
Decutan
Lider av illamående, fryser och är opepp för morgondagen.
Tur att man får sova.
Nu blir det the, sängen, och sedan förberedelse inför morgondagen med decutan.
Blä
JAG. HATAR. MITT. GIPSHELVETE.
och jag hatar att jag inte vet hur länge jag ska leva med skiten.
Ge mig onsdag nu och mitt jävla liv tillbaka.
Nu. Tack.
Politik
Jag började fundera på om jag ska bli politiskt aktiv igen, och faktiskt gå med i ett politiskt parti (vilket jag alltid ville förut men aldrig gjorde). Så här sitter jag alltså en fredagkväll och bläddrar igenom politiska pogram på webben. Funderar och tänker på vad jag står mellan två olika partier. Vilket håller jag mest med? Vad är bäst?
Sedan jag gick på mellanstadiet har jag varit mer eller mindre politiskt insatt och med näbbar och klor försvarat allt jag står för. Men någon gång på gymnasiet och framförallt i Västerås har jag börjat förstå alla nackdelar med att vara politiskt aktiv. Att välja sida. Att tycka fel eller rätt. Att man antingen är såsse eller borgarbrack. Att man ska vara tyst om sina åsikter bland kompisarna för att överleva socialt. Så nu är jag istället tyst och pratar aldrig politik med någon förutom min familj.
Men förut, på den gamla goda tiden var min bror min idol. Jag älskade hur han pratade om politiken, och älskade att han visade mig "det som jag nu tycker är bra i politiken". Jag lånade hans affisher och fäste upp dem på väggarna i mitt rum och smyckade mig med politiska symboler och kläder med budskap. Jag var tillochmed i en demostration, och gaddade mig gång på gång ihop mig med en i kompisgänget mot de andra om vad som var rätt eller fel.
Visst är det sjukt. Men jag saknar naiviteten, och mitt mod att våga stå för det jag tycker.
För nu sitter jag bara tyst om jag inte håller med. Visserligen har jag inte längre något förakt mot de människor som står för något annat än mig. Men vad spelar det för roll om man aldrig kan visa att man kan acceptera och tycka?
Istället för musik förvirring
Ska bli kul.
Extra kul att träffa Linette.
Men inte extra kul att få¨träig röv av läktaren.
om skiten är glassen och lyckan är strössel, har gnistan i handen trixen i rösten
Jag har börjat att hantera mitt lilla handikapp nu, och hittat lösningar på det mesta.
Knyta skorna, skära saker, borsta tänderna, bädda, sminka ,mig osv osv.
Kanske är det därför jag är lycklig? Jag hatar ju nämligen att inte ha kontroll på saker och låta andra göra allt åt mig. Sen kan det ju också handla om att jag äntligen har börjat röra lite på mig efter en veckas gymuppehåll.
Igår drog jag och Ricken till gymmet och cyklade lite, vilket´gav mig en sådann kick och lyckorus. Visserligen vill jag ju springa på löpband, men det får bli nästa vecka.
Nu ska byta om dra och cykla med Rick igen.
Mitt gips lär ju lukta hallon på onsdag, men det får det vara värt.
Ikväll ska jag dessutom ha myskväll med Johanna. Even better.
Hörs!
Fina dag
Idag hade jag nämligen ett möte med min referensperson och det gick fantastiskt bra! Jag fick insperation till vad jag vill göra efter utbildning, och hur de kommande möterna ska uttnyttjas och gynnas oss båda på bästa sätt. Sjukt inspererande!
Därefter drog jag till gränden med Robin Emelie och Linnea för lite lunch. Super god sallad och trevligt sällskap.
Nu ska jag brygga lite kaffe och skriva lite tenta.
Tack för mig
Hittar livet
Gött. Dags att koppla av tills dess.
Yes.
Allt är för jävla långt bort
Skriva tenta med´en hand är inte att rekomendera.
Att slås av tankar från storebror om en sista minuten till Malmö, och om tankar om Jul och Nyår.
FML.
Allt är så jävla långt bort.
En krymplings liv
Jag ä inte bitter... Eller jo det är jag visst.
Ibland blir jag så arg på detta att jag stönar högt, och ibland hyperventilerar jag och gråter. Så är jag bitter? Ja
Igår hjälpte Rick mig att tvätta vilket jag aldrig hade klarat själv. Tack tack för det.
Senare mötte bästa Lisa upp mig så jag kunde hämta ut mitt knark höhöö och mat. Fick även hjälp med maten, och diverse. Kvällen spenderades sedan med tacomys och trötta tjejer hos Lisa. Fint var det.
Kan nog inte tacka nog för mina fina vänner som ställer upp för mig just nu. Ni vet att jag gärna vill vara självständig så jag kan ha svårt att ta emot hjälp, men just nu behövs det verkligen...
Well well. Nu ska jag försöka att duscha av mig och sedan micra lite pyttipanna. Höhöö. Adjö på er
Kort och gott
Kan knappt göra något själv heller så det är ju kul.
Men tack som fan att man har vänner och världens bästa pojkvän som hjälper till med det viktigaste. <3
Älskar er och tror fan inte jag hade pallat med att vara här utan er <3
Jag saknar dig
Alla sommarkvällar och höstkvällar som vi vandrat genom stan.
Alla kvällar du följde mig hem och vi satt på trappen till den gamla fabriken och pratade i timmar. Om allt och ingenting. Om lycka. Om problem. Om hur det är att leva. Om allt det där. Och som vi skrattade. Och som vi sa "Vi ska aldrig skiljas åt".
Ibland tänker jag på dig, och på allt.
På vår vänskap och på allt.
Och jag tänker på hur du har det.
Det ena värre än det andra. Det andra bättre än det andra.
Det löser sig och du är stark.
Jag kan göra allt för dig S.
Glöm aldrig det. <3
Lagom
"Du ska vara lagom aldrig förmer och aldrig mindre.
Du ska satsa alla dina pengar på ytligheter som kläder, shyst inredning, nyaste mobilen och på säsongens bästa julpynt.
Trotts att du inte har råd.
Trotts att du kunde spara. Trotts att du skulle kunna spara.
Trotts det bygger du upp ditt liv på ytligheter och skulder som någon gång kommer falera och ta dig till kronofogden. Du bygger upp ditt liv på LAGOM fast du inte har råd att vara det.
Man ska vara rätt, vara hipp säga rätt saker. Klanka ner på andra. Dömma folk på ytligheter. "Hon hade råd att köpa den nyaste klänningen" "Hon har inte råd att tapetsera sitt rum, så jävla fult".
Man ska ångest för allt, ångest för allt utom cancer, folk som dör, folk som far illa eller blir mobbade. Vi ska ha ångest för skolan. "Fan jag fick inte VG- Jag suger". "Fan jag är så dålig på att spela fotboll". Jag är så dålig. Jag är så sämst. Ni andra är så bra, fast jag hatar er. Ni andra är så dåliga och jag är bättre. Jag är dålig men ni är sämre.
Jag ska bli kändis. Jag ska tjäna pengar. Bli chef. Hjälpa andra. Inte skaffa barn förens jag är 45. Min partner ska vara modell och vara rik. Mina barn ska bli kända.
Jag ska dränka mina sorger i alkohol. Bygga upp mig själv i ytligheter. Jag ska bli bäst och alla andra ska vara sämre. Jag ska skratta åt ditt utseende.
Men jag dömmer ju aldrig, jag är aldrig ytlig. Jag är dålig och alla är bra. Jag ler alltid åt ditt utseende."
Vilken klyscha. Vad hemska vi är. Vad hemsk jag är. Vad hemsk alla är.
Men so what. Jag orkar inte bry mig längre, och jag ska fan inte ha en lyxlägenhet nu innan jag har fast jobb. Jag ska inte lägga mina pengar på inredning och kläder fast jag inte råd, bara för att jag tror att alla andra gör det. Jag ska stå för den jag är, och försöka att inte vara ytlig fast jag vet att jag är det. Jag ska i alla fall försöka att inte vara ett jävla svin ibland. Men visst är det svårt.
Men jag tycker det är bättre att stå för att man är svag och dålig ibland. Och du är aldrig bättre än någon annan. "Jag är bättre" Folk som säger så gör mig så upprörd att jag vill skrika ut min aggression.
Ingen är perfekt. Och att erkänna det är tamigfan det coolaste
Halmstad
Just nu har jag precis ätit lunch. Det blev rester från gårdagens middag; indisk gryta med kyckling och kikärtor. Sjukt gott. (Älskar att komma hit och äta lite annorlunda mat) Men i övrigt händer det ingenting speciellt här.
Antar att jag kommer att glo lite på tv eller film ikväll, och sedan satsa på att skriva klart hemtentan så att jag kan skicka in den i morgonbitti.
Nu ska jag läsa igenom all skit jag läst, och se hur vettigt det blev...
Vi hörs nog senare.
Jag och mina blåmärken
Snart ska jag packa klart det sista, för i morgon tar jag mitt pick och pack till Halmstad.
Fint.
Nu ska jag och mina blåmärken gå och lägga oss. Dagens träning gav nämligen upphov till ett x antal nya blååmärken på både sidan av magen, låret och armbågen.
Fint.
Godnatt
SKIIIIIT
Jag fattar inte vad jag skriver, eller om jag ens tar upp relevanta saker. Jag får panik över detta.
Fattar inte vad hemtentor ska vara bra för. Det enda jag är bra på är att referera, och då kommer man ju långt...
Well well, ska försöka sitta här med skiten tills tolv, sen kommer min homie Joanna och hämtar mig så vi kan äta lite god lunch hehehehehehehe. Dagens bästa.
