Varför ungar är jobbiga

Jag är hemma nu. Ja hemma är Västerås.
Resan var ganska påfrestande, det var  tre byten, och lång väntetid mellan.
I töreboda klev det på en asjobbig familj, med en mamma och tre asjobbiga ungar.
Ungarna sprang bokstavligt talat fram och tillbaka i vagnen och skrek, och lekte.
De yngsta barnen på kanske typ 3 och  5 sprang runt och gömde sig, och började glo och kladda på min väska. Inte okej! Absolut inte då jag inte klarar av stökiga klängig okända småbarn.
Efter att jag suckat högt ett antal gånger, och iaktagit mamman som OCKSÅ sprang runt och lekte med barnen (dvs. uppmuntrade barnen att springa omkring, med kladdiga godishänder), var det nog!

En unge med kladdiga händer och ansikte smög sig på mig och glodde, och efter tag kom "storebrodern" på kanske 9 bast och hämtade den lille.
Då laddade jag. Drog ut lurarna ur mina öron, tog fram bitchblicken och sa "Kan ni sluta och springa omkring, det är jävligt störande".
Storbrorn glodde sa något halvt kaxigt tillbaka och gick. Lite senare kom hela familjen förbi och glodde surt. Jag låtsades sova. Den yngste ungen närmade sig mig igen, och mamman tog bort honom.
Lite senare hörde jag mamman babbla något om att "bättre att springa omkring än att vara tråkig, bitter och sitta still".

Mogen mamma.
VERKLIGEN

Kommentarer
Postat av: K

HAHAHAHAHA jävligt moget att låtsas sova Fanny xD

vågar du inte face-a familjen eller.

du vågar skrika åt ungen men sen när mamman kommer, då gömmer du dig xD hahahaha <3

2010-10-04 @ 22:16:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0