papperskrafs

En uppenbarelse. Mainstream är så jävla avtändande.
Saken är den att man få vara det, och lyssna på mainstream musik om man vill, leva i det, och klä sig mainstream.

Nu ska jag inte komma och säga att jag inte är det, för jag är väll också "normal".
Men nu snackar jag Daniel Ray Adams och Oskar Linnros. Så jävla störande från början är det unikt och ba "woow Snook splittrades och blev solo och är så jävla nyskapande och kreativa" "Åh de sjunger svenska texter som rimmar lite halvt, och som sugs upp av allt och ALLLLLLLLLLLA".

Förihelvete de båda är ju duktiga och så, och jag kan väll inte säga att jag inte har sjungt med till "har fått en flaska i huveet" och "fööörrrr vi kan gååå genom eeeeeld bara för i kväll".

Men nu är det nog, för de är i nyskapande eftersom de låter lika jävla dant båda två. Det funkar inte Sverige, nu kan vi alla det konceptet. JA.

Tacka vet jag Anton Kristiansson, allt annat "svensk lite halvt rappande pop-sångaktigt" är inte "unikt" längre. Det är mainstream. Förstå, eftersom alla tar det till sig. Jag har inte hört någon som talat illa om oskar eller adam. Så därför framför jag min åsikt