papperskrafs

Har börjat överanvända ! och , .
Det känns så fel, det känns som man är efterbliven när man skriver tusen ! efter varje mening.
"Köpte bakpulver idag" "Köpte bakpulver idag!!!!!!!" Jaha ska du dra en lina eller. En sådann skillnad.

Ja jag är extremt töntig idag.

Jag längtar till framtiden.
Längtar till allt nytt.
Längtar till Eskilstuna.
Längtar efter de nya viktiga kontakterna med arbetslivet.
Längtar till sommaren.
Längtar till min födelsedag då mina vänner kommer.
Längtar tills jag får en fet jävla lägenhet, som jag kan bo i flera år. (Här får jag ju bara bo i 3 år).
Jag längtar till arbetslivet.


Ibland tror jag faktiskt att jag blickar lite långt in i framtiden, men det ska bli så sjukt kul när allt hamnar på plats. Visst ska man kanske leva i nuet, men jag är så pepp på vad framtiden har att erbjuda att jag blir alldeles varm i hela kroppen.
Vill bara jobba upp mitt CV just nu, och få en massa bra kunskap som är nödvändig i arbetslivet.

Störd tjej

Yo.
Har haft en helt underbar helg, flängt runt hit och dit.
Myst, druckit både vin och champange.
Pussat på Rick såklart. Varit på inflyttningsfest. Dansat. Fått gå in på VIP. Skrattat åt Phillyboi så att tårarna nästan sprutat. pluggat, Lagat himmelskt god mat. tappat en kokbok på tån. Spelat volleyboll. Befunnit mig i en främmandes familj hus i Kolbäck osv.

Just nu håller jag på och städar. Visserligen har jag tagit en paus men det spelar väl ingen roll nu.
Så nu ska jag bara dammsuga så att jag sen kan krypa ner i min säng och mysa.

Vi hörs när vi hörs. Puss

Den 23 september klockan halv åtta, år 2009 befann jag mig på ett vandrahem i Stockholm.
Jag och mina klasskompisar var på studieresa, och vi höll precis på och fixa oss i ordning för dagens aktiviteter.
Då plötsligt ringde mamma. Halv åtta på morgonen. Oehört lustigt.
"Hej" sa jag lagom förvånat, fast jag visste vad hon skulle säga.
"Morfar har dött. Han somnade in i natt".
En sekund av tystnad. Sekunden därpå. Hysteri och tårar som aldrig ville sluta.
Tårar som bara fortsatte hela dagen. Som försvann. En borttappad Fanny bland tankarna på alla aktiviteter. En Fanny som varken log eller skrattade på hela dagen. Som bara var. Borta. Precis som morfar.

Idag är det två år sedan min morfar gick bort, och det svider fortfarande lika mycket i hjärtat varje gång jag tänker på honom. Min morfar betydde nämligen väldigt mycket för mig, och det gör han än idag. Det svårt att förklara. Det är alltid svårt att förklara hur man känner. Men han var en sådann stor del i min barndom min morfar. Han var verkligen en fin människa.

Jag minns hur man som liten skit åkte ut till mormor och morfar på landet, och lekte med morfar i timmar. Det var bussen, det var dockhus, boul inomhus på helttäckningsmattan, fotboll, affär, allting. Vad helst jag ville.
Trotts att han var sjuk så ställde han upp så otroligt mycket för alla barnbarn, sina döttrar, mormor osv. Det är helt jävla sinnessjukt, att han orkade.

Men tids nog tog hans sjukdom honom, och han blev bara sämre. På slutet vart han jätte dåligt, och allt blev väldigt korrupt och hemskt det sista året. Men jag väljer att glömma bort tiden då han var sjuk, och istället fokusera på den friska morfar, den glade och pigga morfar som jag vill minnas honom.

Jag kommer aldrig sista gången jag såg morfar, då han log och tog sina varmar händer i mina.
Jag älskar dig morfar.
Jag glömmer dig aldrig. <3

Idag har jag en riktigt perfekt dag. En sådann slö dag, då allt bara flyter på.
Fina Linette var på besök i stan idag, så då passade vi på att träffas då vi inte setts sen Juli.
Det blev lunch på Vivaldi, och lite shopping för både henne och mig. Ett nytt Capo till min gitarr, och underkläder. (som inte gick för 1000 spänn denna gången...tss...)

Nu ikväll var det egentligen tänkt att jag skulle hänga med mina kompisar på kulturnatten, och lyssna på musik osv, men jag hoppar det. Istället lyssnar jag på fin musik, spelar lite gitarr, försöker skriva på min jävla eximinationsuppgift och dricker te.
Ibland får man lov att vara lite tråkig, och bara vara med sig själv och sina tankar. För det behövs i denna stress. (Drömde att mina tänder ramlade ut inatt, som jag alltid gör när jag är stressad), för att både hålla lugnet och för att bli av med förkyldning.

Men nu ska jag bli klar med världens töntigaste och klyschigaste inledning.

Adjö

"Hitta dig själv, fin lärandet inom dig. Kunskapen uppstår inom dig, bildad blir du aldrig. Kunskaper är ytliga" BLA BLA BLA.

Jävla pedagogik. Ska tydligen läsa en rapport från något projekt som handlar om människor delaktighet på arbetsplatserna, och det är ju egentligen ganska intressant. Men så fort man blandar in ämnet pedagogik i det hela blir jag bara trött och avtänd. Gött att hitta bra belägg från denna 100 sidors rapporten för att kunna skriva min inlämmning i pedagogik... TSS

Jesus giv mig styrka. Drar ett stycke i kväll, och bitar av resten tills lördag.
HÖRS

Står nu i 5 olika bostadsköer.
Så om två år kanske jag kan få ett hyfsat kök precis som plura...

Är trött som ett jävla helvete, orkar inte ens summera helgen när Nicko och Viggan var här. Det tar jag och summerar en annan dag, då orken finns. Men förjävla kul var det.

Idag har jag hållt igång hela dagen. Jag har sprungit, handlat, tvättat, fikat med fina vänner, och simmat med Therese. Sjukt viktiga grejer, och sjukt härliga aktiviteter.

Fikats samtalsämnen var verkligen helt underbara och vilda, och det för mig in på detta blogginläggets viktigaste punkt. Nämligen på hur mycket jag älskar känslan som infinner sig när man prata om just helt sjuka grejer, och man skrattar så tårarna rinner, blir hög på kaffe, eller lagar mat och dricker utsökt vin.
Sånt ÄLSKAR jag.
   Älskar dessutom att kolla på sådanna mysprogram där kändisar trögar omkring hemma hos varandra och lagar mat på ett öppet och "männskligt" sätt. Typ som Pluras kök (som jag precis såg för första gången. Varför har jag inte kollat på det tidigare?) Fan vad mysigt sådannt är. Så härligt att se Plura strosa omkring och röka inomhus i sitt underbara kök. Det är precis sådant kök jag drömmer om att ha när jag är 30 +. HELT SERIÖST! Vill sitta och löka där med en vän likt Fredrik Wikingsson och skratta på det där sättet som jag bara gör när jag är kaffe-full med Dajla.
Ja herregud vad jag längtar.
   Förvisso fick jag kanske lite mersmak av den känslan i fredags och lördags då vi festade i mitt kök ihop med Markus, drack vin/kaffe lyssnade på Roxanne låten, och slutligen var helt fashinerade av en ful affisch över oljeplattformar i Europa. 
  Då ville jag aldrig att kvällen skulle ta slut. Då var jag verkligen nöjd. Så NÖJD. Men jag får väl vänta några år till innan jag verkligen alltid känner den där "kökshängs känslan" varje kväll. För just nu vill jag bara skruva fram tiden två år, då jag bestämt mig för att lämna denna lilla korridoren och skaffa en egen lägenhet med KÖK. EGET KÖK I STAN! Helvete vad jag längtar...

Ja då vet ni vad jag drömmer om...ett kök. Med Lp-skivor på väggarna.
Nu ska jag minnsan göra mig redo för sängen, och avrunda kvällen med lite pluras kök..heheh



(enmoviebox.blogg.se)
Mitt drömkök, och mitt drömhäng. Dajla saknas dock...
 

Förvirrade dagar.
Mycket att hinna, mycket att göra, mycket man borde.
Läser, umgås med folk, städa, fixa, plugga, förbereda sig för seminarie (med helt obegripliga frågor).
På fredag kommer Nicko och Viggan, och därmed kommer också helgen bli underbar.

Men tills dess. Stress. Och därav också; huvudvärk, trötthet, svullna ögon och allmän förvirring.

Hörs när dagarna ordnar upp sig.