Tomma ord

"Jag ska göra det, jag lovar"
och jag tror på dig.
Och du gör det, du lyckas.
Nästan.

"Jag ska göra det, jag lovar"
och jag tror på dig.
Och du gör det, du lyckas.
Nästan.

"Jag ska göra det, jag lovar"
och jag tror på dig.
Och du gör det, du lyckas.
Nästan. Och faller tillbaka igen.

Jag trodde verkligen på dig den här gången.
Jag trodde du skulle göra det, lyckas. Hålla fast.
Men det går inte. Varje svek, varje gång blir ännu ett minne.
Så jävla respektlöst.

Alltid tomma ord. Ingen respekt.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0