Låtarna man glömt att man älskar
Söndag eftermiddag:
Jag sitter i min ensamhet lagom estetig, spelar Marit Bergman låtar, och pluggar forskningsmetod omvartannat.
När jag gick i femma och i sexan så var jag besatt av Marit Bergman, jag lyssnade sönder hennes låtar på min brors freestyle (HAHAH seriöst freestyle), och skivspelare. Jag gick runt i en ful tight t-shirt med hennes namn på, och hade en stor fet affisch med henne på mitt rum (som min mamma drog ner från en anslagstavla någonstans, enbart för min skulle HAHAH).
Det bästa av allt var endå när jag skickade iväg ett e-mail till henne och snackade om hur mycket jag tyckte om henne, och fick ett fint vykort tillbaka med hennes autograf på. Den dagen säger jag bara.
Ja herregud det var tider nu. Nu sitter jag här drygt sju år senare och återupplever gamla minnen till hennes musik, och tänker på min "svåra" år och spelar alla låtar som jag glömt att jag älskar.
