papperskrafs

Jag önskar jag kunde skriva vad som helst.
Att jag kunde formulera mig korrekt. Att alla känslor någonsin kunde formulerats på en dartorskärm.

Mitt "nyåslöfte" är att jag ska ge fan i att besätta mig i situationer där jag blottar mig känslomässigt, eller ger ut för mycket av mig själv om jag igentligen inte vill det. Framförallt inför människor som jag inte anser förtjänar det. Eller spendera min tid på att ständigt vara folk till lags genom att begå emotionellt självmord för dessa personer.

Jag menar inte på att någon av er som läser detta inte "förtjänar" att ta del av mitt liv (det lilla som skildras här), eller att jag inte vill blotta mig emotionellt inför er. Men jag har insett att jag aldrig till hundra procent kan veta vem som har varit här och snokat, och hur det jag skriver uppfattas och därför vill jag inte heller måla upp en falsk bild av mig själv, som antingen bitchen, lipsillen eller tönten. Det är slut med sånt nu.

Jag startade bloggen för att på något sätt "hålla kontakt" med mina vänner eftersom att jag visste att jag skulle flytta. Så genom att skriva om mitt liv, så skulle det inte skulle bli så svårt att "catcha up" senare. I dagsläget tycker jag dock att det är löjligt, eftersom bloggar i största delar handlar om att man ska måla upp en bild av sig själv som en coOol människa och för att få bekräftelse genom det man skriver om.


Jag kan inte längre stå för detta, och har förändrats tillräckligt mycket för att förstå att jag inte vill att vissa människor ska snoka och spekulera i mitt liv. Jag är inte den jag var för 2 år sen då jag startade bloggen, och jag är definitivt inte den jag alltid varit i min hemstad eller på lågstadiet även fast somliga kanske tro det.

Så, ni som jag älskar och ni som jag bryr mig om. Er vet jag att jag kan catcha up med utan att skriva i en fånig blogg. Och ni som snokar vill jag ändå inte har något att göra med.

Drar därmed till med den töntigaste klyschan "Don't judge a book by it's cover".

Tack och hej.

Ganska nöjd med det mesta just nu. Skönt att vara hemma med ny energi och lycka.
Har ätit en riktigt go frukost, varit på sjukhuset och fått härliga besked, och så har jag hängt på gymmet med männen.

Jag har alltså gjort allt utom att plugga idag.
Så... nu borrar jag ner mig i böckerna och äger tentan.
Typ...

Åsresumé.
2011 var stundtals helt enastående och stundtals ganska drygt. Det var ett slags "mellan år".
Har visserligen gjort saker jag aldrig gjort förut, men det har inte varit några speciella grejer. Bryta handen är väl i så fall en av dem.

Det jag dock har lärt mig detta året är framförallt vad kärlek i alla dess former är och betyder. Relationer har klarnat upp på positiva och negativa sätt, och jag har bestämt mig för att inte slösa tid på onödigheter.

Tack och bock.